Stop, stanna
Vet inte, men det händer och jag vill inte vara med...
Till dig <3
Att tillåta sig själv att falla
Irrations moment
Hur tänkte du där?
Att vara eller inte vara?
Att vara eller inte, vem har inte hört eller läst den meningen. Men hur många har egentligen funderat över dess mening. Jag menar vad betyder den frågan i dagens samhälle?
Betyder den att man ska våga ta risker?
Att är eller gör man inte på ett speciellt sätt så har man inget liv?
I dagens samhälle så finns många krav, inte minst på ungdomarna. Läst för någon vecka sedan att en 16-17 årig bloggare fått en kommentar att hon inte hade något liv för att hon inte var ute och festade varje helg.
Vad är det för krav egentligen? Festar du inte så lever du inte!
Nej visst kan jag hålla med om att det är kul att festa och umgås. Det är till och med en av de roligaste sakerna jag vet. Men bara för det tycker jag inte att de som inte gör det inte har ett liv!
Nej det är väl snarare de som har ett. Det är två skilda sätt att leva och man ska göra det man tycker om. Annars lever man ju någon annans liv!
Att vara eller inte vara dig själv, det är den riktiga frågan i dagens samhälle
Påverkan
Hur man lär och lever är det ingen som kan bestämma åt en.
Däremot kan de påverka, åt både den possetiva och negativa riktning.
Gamla spöken
Nej man förlorar vänner och man får nya. Vissa klarar mycket bråk andra mindre. Visst det är jobbigt men man får försöka minnas dem man var och sedan gå vidare för att fortsätta leva. Ingen idé att sitta och vänta på att allt ska bli som vanligt igen.
It's getting closer, going faster than a rollercoaster
Ja det var lite så jag kände när jag tittade igenom gamla kläder som jag hade när jag gick i lågstadiet. Den där favorit tröjan som då satt jätte bra, ser nu jätte liten ut.
Nej dags att se till att ta vara på den tid man har för den springer bara iväg.
"Fjortisbloggar"
De vekrar inte smarta och det lägger upp bild efter bild på sig själva, den andra vågade bilden efter den andra. De hänger ut varandra och blogg fajtas. Det är inte konstigt att så många läser deras bloggar, de har ju länkar till varandra och vem tycker inte om att läsa om små tjejer som tror att de är bäst.
Ett exempel på en "fjortisblogg" som blivit stor är inte så svårt att plocka fram. Blondinbella har gjort ett helt företags imperium ur sin blogg och hon tjänar nu stora summor pengar. Hon började blogga 2005 och det var då en underhållande blogg, som innehöll allt från porrmiddagar till föddelsedagar och pojkvänner. Ja det var en dagbok som fick så många kommentarer och läsare att hon tillslut kunde börja tjäna pengar på sin blogg.
Ingen glömer väl den puplicitet hon fick i media när det vart känt att hon faktist fick pengar för all den reklam hon gjorde för olika produkter. Det i sin tur ledde ju till att hon fick mer läsare och tjänade mer pengar. Idag är hon allmänt känd i Sverige, för sin blogg och för sin medverkan i Lets dance och det i sin tur ger ännu mer publicitet.
Så dessa små tjejer som skriver om sinna liv, om andra bloggare och mode, är de verkligen så dumma som de ger intryck av att vara? Jag har ingen aning faktist men läsare det har de ialla fall!
Flytt?
Ja allt beror ju på var man väljer att flytta. Själv har jag valt att flytta till andra sidan stan där jag aldrig varit förut, till ett nytt område med helt andra förutsättningar. Mitt trygga bo är nu utbytt till något okänt.
Varför jag valt det? Jag ska inte flytta hit helt och hållet utan bara för stunden. Tar hand om ett hus medans ägarna är på semester.
Men jag har redan kommit på hur svårt det kommer att vara när jag flyttar på riktigt. Ingen som handlar mat åt en, ingen som tvättar ens kläder, allt måste man göra själv.
Nej dags att ta sig i kragen och växa upp. Går inte att sitta på endan hela livet.
Flytta?
För mycket att tänka på just nu, får bli ett senare problem.
Vardags prolem?
Det är tur att man har kompisar som på något sätt får en att glöma, får en att förstå. Men trots allt så kanman inte luta sig på dem för mycket. Ja jag vet att de finns där för en, men om man tjatar om det för mycket så blir det tillslut ett "jaja". Rädd för att jag redan är där.
Vet inte om det vore samma sak om det inte vore för att det är första pojken jag låtit komma så nära. Visst vi höll inte ihop så länge men han lyckades ändå få nån sorts makt över mig.
Nej nu är det dags att sluta sura och göra något åt saken.
Det förflutna
Mitt i all min lycka och munterhet så får jag panik. Magen slår knut på sig själv och jag vill bara springa. Springa bort från torget, bort från stället där jag möte honom och där jag vet att han ibland går. Jag vill inte riskera att möta, att öga mot öga vända blick blicken och låssas som att jag inte sett honom eller än värre att stanna och prata. För att stanna och prata skulle bettyda att jag släpper in honom igen, att jag låter honom ta kontroll över alla de skuldkänslor som han får mig att känna.
Nej, jag trodde det var över, att det hade försvunnit. Men alltid samma visa. Inga problem att åka till stället, då kan jag kolla mig om en gång och sedan brukar det vara lugnt. Men när jag åker därifrån, då är det värre. Kan inte kopla av och bara vara. Nej sitter som på nålar tills jag är i säkerhet, tills jag kommit bort, tills jag vet att risken för att stöta på honom är minimal.
Nej jag hoppas komma över det. Att jag ska kunna var med släkt och vänner utan att behöva oroa mig. Utan att behöva tänka på var jag är. Utan att känna skuld.
Ta dig i kragen
Nej bara att ta sig i kragen och inse att det är bara en själv som kan ta en ur diket man grävt åt sig själv!
Vad gör man...
Vad gör man när man bara vill ringa personen, bara vill ha personen nära. Vad gör man när man inser att man sabbat för sig själv, vad gör man när man kommer på sig själv med att tänka på personen i helt fel tillfällen. Vad gör man när personen man vill träffa, se och känna, fortfarande umgås med ens kompisar men bara pratar med en när han är påverkad. Vad gör man när det är därför man avslutade det. Vad gör man när han väljer ens vänner och lämnar en att gråta för sig själv.
Vad gör man när det ända man vill är att veta att han saknar en lika mycket som man saknar honom.
Är det rätt att då utnyttja att han umgås med kompisarna. Att be dem se vad som pågår i killens huvud. Att se om det finns någon chans att han tänker på en.
Vad gör man när killen säger allt det man vill höra, följt av de ända man inte vill höra. Vad gör man när man sitter och gråter tyst och killen frågar, men det är lugnt, eller hur?
Ja vad gör man, jo man nickar och ler. Man går vidare med sitt liv, man växer upp. För oavsett hur ont det gör så kan man inte tvinga någon annan att tänka och känna som man själv vill. Även fast man vill, även fast man saknar. Så finns det inget att göra.
Ensam
Är jag ensam om att vara ensam?
Är jag ensam om att inte hitta någon?
Är jag ensam?
7 Juni
Men vad är det man röstar för och på?
Jag ska vara ärlig och erkänna att jag inte har den minsta aning om varför vi röstar! Jag vet att vi ska rösta på de olika partierna, men varför röstar vi på dem? Det är ju inte precis som om vi ska välja nytt styre i regeringen, så varför ska vi rösta på dessa partier den 7 Juni?
Att hitta ren konkret info om detta var inte lätt, men hittade en sida på nätet. Där stod en massa info om valet, och jag hittade bland annat denna text som beskrev en bok man kunde köpa eller ladda ner.
"I juni 2009 är det val till Europaparlamentet i alla EU:s medlemsländer. I Sverige sker valet söndagen den 7 juni. Då röstar vi om vilka ledamöter som ska representera de svenska väljarna. Här kan du läsa om vad Europaparlamentet har för uppgifter, hur de valda ledamöterna kan påverka EU och hur valet går till."
Så om jag förståt rätt så ska vi rösta fram de partiet vi vill ska representera Sverige i EU. Det partiet som får flest röster får flest platser, alltså väldigt likt regeringsröstningens utgång.
Man ska alltså rösta på det partiet som tar upp de frågar man själv anser att EU borde ta upp och diskutera! Okej inte så svårt, eller? Hur ska man nu kunna välja parti att rösta på? Vem tar upp de frågor man själv vill ställa?
Ja det får jag nog leta upp till nästa inlägg
Att följa sina egna råd
Ja inte är det lätt inte, jag har alltid sagt till mina kompisar att om en kille sårar en, han har flörtat med andra, ignorerat dig i flera dagar eller trackat ner på dig så att ditt självförtroende sjunkit, anledningarna kan vara många. Så ska man inte tillåta de, prata med killen, lyssnar han inte? Ja men dumpa honom. Oavsett så ska jag finnas där och stötta.
Vad gör man då när det blir ens egen tur? När killen man verkligen tycker om, på fyllan, flörtar med ens kompisar när man är närvarande och sedan när man inte ser på kysser han dem eller gör andra närmanden. Men när han är nykter så pratar han bara gott om en, med samma kompisar.
Vad gör man när huvudet säger "släpp killen, han är inte värd det". Medans hjärtat säger "du tycker om honom, det kanske inte var så farligt". När ena delen säger "du är inte värd någon bättre" och den andra säger "du förtjänar någon som behandlar dig bra, någon som visar att du är den enda"
Vad gör man när man inser att ens val redan är gjort, när man inser att det finns något att göra. Det är bara att gå framåt och inse att killen fått sin chans, killen kunde ringt, killen kunde svarat på mejlet, killen kunde kämpat lite.
Visst ska man inte låta honom göra allt, man måste visa att man vill lösa det. Visa att man fortfarande vill lösa det. Problemet är om man låter det gå för långt innan man inser det. Men vill man kunna träffa personen senare utan några större isbitar emellan varandra så måste man prata med varandra oavsett hur svårt det är.
Träffas och ta en promenad eller en fika, vad som helst bara ni pratar. Är det svårt? Ta med en vän, låt vännen vänta med dig tills han kommer och har du tur kan vännen vänta runt hörnet medans snacket pågår. Vänner är alltid bra att ha, speciellt vid sådana här tillfällen.
Skönhets ideal
Va dig själv och ingen annan!